Personlig assistans

 

Har man en hög ryggmärgsskada är möjligheten till personlig assistans av stor betydelse. Även i andra fall kan en person med ryggmärgsskada vara i behov av assistans. Med personlig assistans menas ett personligt utformat stöd i samband med måltider, av- och påklädning eller annat av privat karaktär.

 

Rätt till personlig assistans följer av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Rätten innebär att man beviljas antingen själva insatsen personlig assistans eller ekonomisk ersättning för assistans. Alternativt kan assistansen finansieras genom assistansersättning vilken då beviljas med stöd av socialförsäkringsbalken (SFB).

Syftet med personlig assistans är att främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet. Målet är att den enskilde ska få möjlighet att leva som andra. Insatserna ska stärka förmågan att leva ett självständigt liv. 1) Socialstyrelsen, Ledsagning enligt LSS och SoL, Kartläggning av kommunernas insatser 2010, s 11.

Om man behöver assistans i mer än 20 timmar i veckan så ansöker man hos försäkringskassan. Behöver man assistans i mindre än 20 timmar i veckan ansöker man hos kommunen.

RÄTT TILL PERSONLIG ASSISTANS

LSS anger vilka personer som har rätt till personlig assistans. De angivna personerna utgör lagens s.k. ”personkrets”. Har man en ryggmärgsskada omfattas man i princip av personkretsen.

För att ha rätt till assistans krävs att man på grund av stora varaktiga funktionshinder behöver hjälp med sina grundläggande behov.

Grundläggande behov

  • personlig hygien
  • måltider
  • av- och påklädning
  • kommunikation
  • annat som kräver ingående kunskaper om den funktionshindrade

Dessutom krävs att behoven är av mycket privat karaktär och känsliga för den personliga integriteten. 2) RÅ 2009 ref 57.

Om man uppfyller kraven avseende de grundläggande behoven, har man rätt till assistans även för andra personliga behov. Detta innebär att assistans eller ekonomisk ersättning kan beviljas t.ex. för att utöva fritidsintressen, studera eller arbeta.

DEN EKONOMISKA ERSÄTTNINGEN

Personlig assistans beviljas för ett visst antal timmar. Ersättning kan då lämnas med ett visst belopp per timme. Oavsett om detta sker i form av ekonomisk ersättning för assistans eller assistansersättning utgör pengarna lön till assistenten/assistenterna. Man väljer om man själv vill anställa den personliga assistenten, eller om man vill låta kommunen eller ett privat företag göra det.

 

Försäkringskassan svarar för assistansersättning som beviljas med stöd av socialförsäkringsbalken och kommunen för ekonomisk ersättning för assistans som beviljas med stöd av LSS.

Rätt till assistansersättning från försäkringskassan föreligger om man behöver personlig assistans i genomsnitt mer än 20 timmar i veckan för sina grundläggande behov. Rätt till assistansersättning från kommunen föreligger om man behöver personlig assistans i genomsnitt mindre än 20 timmar i veckan för sina grundläggande behov. 3) Socialstyrelsen, Behov av personlig assistans, Ett instrument som stöd vid bedömningen, 2011, s 8.

 

Assistansersättning enligt socialförsäkringsbalken fastställs som ett schablonbelopp. Detta innebär att man beviljas ett visst belopp oberoende av de kostnader för assistansen som man faktiskt har. Inom ramen för det beviljade beloppet avgör man sedan själv hur stor del som ska användas till assistenternas lön och andra anställningskostnader, och hur mycket som ska användas till administration och andra kringkostnader. För 2017 uppgår beloppet till 291 kr per timme. 4) 5 § Förordning (1993:1091) om assistansersättning.

Ekonomisk ersättning för assistans enligt LSS utgår inte som ett schablonbelopp. Istället beviljas ekonomiskt stöd för de kostnader som faktiskt uppstått. 5) Se prop till 9 § 2 p LSS. Med faktiska kostnader avses normala lönekostnader och vissa administrativa kostnader. Till grund för den ersättning som beviljas ligger oftast av kommunerna fastställda ersättningsnivåer, vilka antas motsvara skäliga kostnader. Ersättningsnivåerna varierar mellan olika kommuner.

Tillfällig utökning av personlig assistans

Uppstår bestående förändringar av behovet av assistans kan man begära omprövning av Försäkringskassans eller kommunens beslut. Utgångspunkten är att rätten till personlig assistans ska täcka kontinuerliga behov. 6) Prop 1992/93:159 s 70. Ibland behöver dock en person med funktionsnedsättning mer hjälp än vanligt. Man har då möjlighet att få tillfällig utökning av  sen personliga assistansen. 7) Prop 1992/93:159 s 177.

En förutsättning för att beviljas utökad personlig assistans är att man har ett tillfälligt behov av sådan hjälp. 8) Prop 1992/93:159 s 70, 177. Här handlar det om situationer då behovet av stöd ökar vid vissa tidpunkter. 9) Prop 1992/93:159 s 177. Ett tillfälligt utökat behov kan anses föreligga t.ex. vid semesterresor, om man ska delta i en verksamhet för en kort period eller när den ordinarie personliga assistenten är sjuk. 10) Prop 1992/93:159 s 70, 177. Försäkringskassans Vägledning 2003:6, version 14, s 44; Riktlinjer för medföljare
vid semesterresa, Stockholms stad, Dnr: 3.1.1-847/2015, s 7.

Ansökan om tillfällig utökning av personlig assistans görs hos kommunen. Kommunen prövar behovet av utökad assistans inom ramen för LSS. 11) Prop 1992/93:159 s. 70. Behov av personlig assistans för aktiviteter som är inplanerade och regelbundet
återkommande ska ingå i bedömningen av rätten till assistansersättning medan behov som bedöms vara av mer
tillfällig natur inte ingår i bedömningen. Försäkringskassans Vägledning 2003:6, version 14, s 44.
Detta betyder att kommunen ska bevilja utökad assistans i den utsträckning som krävs för att den enskilde ska vara tillförsäkrad goda levnadsvillkor. 12) RÅ 2009 ref 61.

Författare: Monica Seifert Palmlund
Jurist
Datum: 2017-12-04

I Försäkringskassans rättsliga utlåtande,  kan man läsa om det rättsfall från Högsta förvaltningsdomstolen som diskuterats i media under hösten 2017.

FOTNOTER   [ + ]

Share This