Återgång till arbete

 

Att drabbas av en ryggmärgsskada innebär för de flesta ett hastigt avbrott i yrkeslivet eller studier och därmed avbrott i en sysselsättning som kan bidra till engagemang, sociala kontakter, utveckling och inkomst. Den personliga meningen med arbete kan förstås skifta, men forskning visar att arbete har betydelse för hälsa och välbefinnande.

Att återgå till arbete kompliceras av de konsekvenser som ryggmärgsskadan innebär och den långa rehabiliteringsperiod som ofta följer. Generellt vet man att tidig arbetsrehabilitering har en positiv betydelse för återgång till arbete. Däremot är det inte tydligt identifierat vad som är tidigt efter ryggmärgsskada. Optimalt sker arbetsrehabilitering parallellt och i balans med medicinsk rehabilitering. Ytterligare faktorer som man vet har betydelse för återgång till arbete är skadenivå, typ av arbete och utbildningsnivå. Det är dock viktigt att veta att de som genomgår en omställning till ett annat yrke efter skadan ofta tycks hitta ett hållbart arbete som de trivs med. Det är också viktigt att veta att varje utbildningsår har betydelse för återgång till arbete, även den utbildning personen tillgodogör sig efter skadan.

Hur fungerar det i praktiken?

Arbetsrehabiliteringsprocessen kompliceras av att sjukfrånvaro och arbetsrehabilitering är kopplat till en rad aktörer och styrs av flera lagar. Förenklat kan man säga att hälso- och sjukvården ansvarar för den medicinska rehabiliteringen och läkaren utfärdar sjukintyg som underlag för sjukpenning. Handläggaren på Försäkringskassan ansvarar för att bedöma sjukintyget och därmed rätt till ersättning. Försäkringskassan har även ett övergripande ansvar att överse och koordinera arbetsrehabilitering efter sjukskrivning. Arbetsgivaren har ett stort ansvar att utfärda en plan och följa upp denna i samarbete med den anställda, samt att möta behov av anpassning. För de som saknar arbete har Arbetsförmedlingen motsvarande ansvar. Personen själv har ett ansvar att aktivt delta och dela information under sin sjukskriving.

Koordinera insatserna

Eftersom återgång till arbete är komplext, till följd av skadan i sig och till följd av de många aktörer som är involverade vid arbetsrehabilitering, är det viktigt att personen får individuellt stöd under arbetsrehabiliteringsprocessen. Från och med februari 2020 har hälso- och sjukvården ett utökat ansvar att koordinera insatser för personer som är sjukskrivna, till exempel genom stöd av en rehabiliteringskoordinator. Eftersom koordinering av arbetsrehabilitering inte är brett implementerad inom specialistverksamhet är det bra att resonera med sin läkare och till exempel arbetsterapeut och kurator om hur ett samarbete kring arbetsrehabilitering bäst kan utformas.

 

Arbetsrehabilitering kan ske genom följande process:

  • Bedömning av behov och resurser vid återgång till arbete. Rehabiliteringsteamet kan ge stöd i att göra bedömning både i relation till din ryggmärgsskada, ditt arbete och din vardag, samt utforma strategier för att underlätta återgång till arbete.
  • Bedömning av arbetsplats och arbetsuppgifter samt dialog med arbetsgivare. Arbetsterapeuten kan vara behjälplig med bedömning av behov av anpassning av fysisk arbetsmiljö och arbetsuppgifter. Se nedan angående dialog med arbetsgivare.
  • Samordning mellan personen med ryggmärgsskada, hälso-sjukvård, arbetsgivare och Försäkringskassan. Samordning mellan aktörer kan ske genom telefonkontakt eller samordningsmöte.
  • Utfärda en plan för återgång till arbete, om arbete bedöms möjligt. Planen kan till exempel innehålla behov av anpassning av fysisk arbetsmiljö (d.v.s. tillgänglighet), anpassning av arbetsuppgifter och arbetstid.
  • Inleda arbetsträning eller (deltids) arbete. Vid behov finns möjlighet att genomgå arbetsträning för att pröva arbetsförmåga, normalt tre månader.

 

För den som saknar arbete kan processen ske i lite annorlunda ordning:

  • Bedömning av resurser och hinder för återgång till arbete.
  • Samordning mellan personen med ryggmärgsskada, hälso-sjukvård, Försäkringskassa och Arbetsförmedling.

Vanligtvis kan Försäkringskassan vara en brygga till Arbetsförmedlingen. Det finns olika stöd för dem som behöver ställa om till nytt arbete efter ryggmärgsskada. Till exempel kan förstärkt samverkan mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan ge en tryggare övergång ekonomiskt. En annan funktion för dig med särskilt behov av stöd är Särskild Stödperson för Introduktions- och Uppföljningsstöd (SIUS).

Vidare finns möjlighet till lönebidrag, personligt biträde, bidrag till arbetshjälpmedel eller arbetsplatsanpassning. Läs gärna på Arbetsförmedlingens hemsida och diskutera med dina kontakter inom hälso- och sjukvården, alternativt med din handläggare på Försäkringskassan, de kan ge mer detaljerad information. I de fall där planering övergår till Arbetsförmedlingen är det ofta en fördel om en representant från hälso- och sjukvården kan delta med rådgivning kring frågor som rör ryggmärgsskadan.

 

Underlätta arbetsåtergången

Det finns några saker som kan vara viktigt att tänka på för att underlätta återgång till arbete och hållbart yrkesliv efter ryggmärgsskada:

1. Finna en vardag där arbete har en naturlig plats 
En ryggmärgsskada innebär en stor omställning i vardagen och ofta ett behov av att successivt återta kontrollen över kroppen och vardagliga aktiviteter igen. Ofta behöver personen hitta en ny rytm i vardagen och det är därför viktigt vid arbetsrehabilitering att tänka igenom hur vardagen kan utformas för att arbete ska kunna ha en naturlig plats igen; till exempel, hur fungerar morgonrutinen, hur kan transporter till arbetsplatsen fungera, vilka behov finns under arbetsdagen? Behoven kan ligga till grund för träning och anpassning, till exempel av arbetstid, arbetsmiljö eller arbetsuppgifter.

2. Finna hälsostrategier som integreras i arbetsdagen
Att leva med ryggmärgsskada ställer nya krav på att ta hand om sin hälsa, till exempel för att förebygga smärta, trycksår eller belastningsskador. Därför är det betydelsefullt att inkludera hälsostrategier i vardagen för att undvika komplikationer. Under arbetsdagen kan det handla om att rulla till och från jobbet om det är möjligt, ha en plats för avlastning på arbetsplatsen, att ta korta ”rörelsepauser” för att förebygga smärta av långvarigt stillasittande (rulla en bit/använda en arm-eller bencykel), att ha en värmefläkt eller varmare temperatur på rummet om personen besväras av kyla, osv.  Strategierna behöver förstås anpassas efter personens behov, arbetsuppgifter och arbetsplats.

3. Dialog med arbetsgivare (och kollegor)
Att en anställd eller kollega drabbas av en ryggmärgsskada innebär till en början en omställning och oro för arbetsgivare och kollegor. Vanligtvis saknar de kunskap om ryggmärgsskador och de kan därför ha svårt att veta vad som krävs för att arbetslivet efter ryggmärgsskada ska fungera bra. Det är därför viktigt att hitta en form för dialog med arbetsgivare (vid behov även med kollegor). I den dialogen kan rehabiliteringspersonal vara ett stöd, men vilken information personen vill dela behöver naturligtvis personen själv besluta om. En grundregel är att ta en tidig kontakt med arbetsgivaren och när det är möjligt, besöka arbetsplatsen. När arbetsrehabilitering initieras kan ett samtal planeras där personen delar relevant information om sin ryggmärgsskada och tillsammans med arbetsgivaren diskuterar möjliga lösningar. I den dialogen kan rehabiliteringspersonal vara ett bra stöd.

Författare: Lisa Holmlund
Leg. Arbetsterapeut, Med Dr
Datum: 2020-02-03

Återgång till arbete, en föreläsning av Lisa Holmlund.

 

Arbetsåtergång efter ryggmärgsskada, en föreläsning av Lisa Holmlund.

En kampanj från Arbetsförmedlingen.
”Människor med funktionsnedsättning tillför kompetens och värde till vilken arbetsplats som helst. Här hittar du som vill anställa stöd, hjälp och råd. Det finns också en sida för dig som söker jobb.”

Share This