Vad är en ryggmärgsskada?

 

En skada på ryggmärgen orsakas oftast av kraftigt yttre våld (trauma) mot nacken eller ryggen. Skadan innebär att nervförbindelserna mellan hjärnan och kroppen utanför centrala nervsystemet – till vilken ryggmärgen räknas – helt eller delvis blivit förstörda. Den viljestyrda motoriken upphör och känseln försvinner.

Ryggmärgen ligger skyddad i ryggkotpelaren och kan liknas vid en lillfingertjock kabel som består av nervceller och nervförbindelser. Från varje segment utgår det nerver (spinalnerver)  till kroppens olika muskler som styr muskelaktiviteten. På samma sätt förmedlas impulser från känselreceptorer via dessa nerver till hjärnan.

Ryggmärgen är uppdelad i olika segment:

8 halssegment (cervikala) = C1-C8

12 bröstsegment (thorakala) = Th1-Th12

5 ländsegment (lumbala) = L1-L5

5 sittbenssegment (sakrala) = S1-S5

Spinalnerver från halssegmenten går främst till muskler i armarna, spinalnerver från bröstsegmenten går till bålens muskler medan spinalnerverna från ländsegmenten går till benen. Från sittbenssegmenten utgår nerver som är viktiga för blås- och tarmfunktion. Nedanför ryggmärgens slut fortsätter ett knippe med spinala nervrötter som kallas hästsvansen (cauda equina) nedåt i ryggkotpelaren.

Vad är en ryggmärgsskada?

En skada på ryggmärgen orsakas oftast av kraftigt yttre våld (trauma) mot nacken eller ryggen. Skadan innebär att nervförbindelserna mellan hjärnan och kroppen utanför centrala nervsystemet – till vilken ryggmärgen räknas – helt eller delvis blivit förstörda. Den viljestyrda motoriken upphör och känseln försvinner. Dessa skador kallas för förvärvade traumatiska ryggmärgsskador.

Skador på ryggmärgen kan också uppkomma av andra orsaker. Man kan få infektioner, tumörer eller blödningar. Dessa skador kallas för icke-traumatiska.  En relativt vanlig orsak till en icke-traumatisk ryggmärgsskada är att ett åderbråck på kroppspulsådern brister och att ryggmärgen därför förlorar sin blodförsörjning och upphör att fungera av den orsaken. Man kan också födas med en ryggmärgsskada, ett s.k. myelomeningocele eller ryggmärgsbråck (se nedan).

När en ryggmärgsskada har inträffat och impulsöverföringen i riktningarna till och från hjärnan har upphört så blir man förlamad. Graden av förlamning beror på var skadan är lokaliserad samt hur mycket av ryggmärgen som är förstörd. Ryggmärgen kan vara helt skadad och då talar vi om en komplett ryggmärgsskada, eller delvis satt ur funktion, vilket leder till en inkomplett ryggmärgsskada. Män utgör ca 75 % av alla ryggmärgsskadade vilket delvis har att göra med ett mer uttalat riskbeteende.  Idag, år 2017,  är medianåldern vid tidpunkten för ryggmärgsskadan 43 år och den vanligaste orsaken till ryggmärgsskador är fallolyckor (51% år 2015).

Antalet  förvärvade traumatiska ryggmärgsskador har varit relativt konstant de senaste 40 åren och är ca 150 nya fall per år i Sverige. Ungefär lika många personer drabbas av en icke-traumatisk ryggmärgsskada. I Sverige lever knappt 6 000 personer med en ryggmärgsskada. Enligt World Health Organization så drabbas 250 000-500 000 personer varje år av en ryggmärgsskada och den absolut vanligaste orsaken är trafikkrascher.

Central cord syndrome är en typisk konstellation av neurologiska symptom som uppstår vid skada på halsryggmärgens centrala (“mittersta”) delar. Central cord syndrome leder till mer uttalade neurologiska bortfall i armarna än i benen.

Skillnaden mellan tetraplegi och paraplegi

Tetra är grekiska och betyder fyra. Tetraplegi betyder således att man har en ryggmärgsskada som engagerar fyra extremiteter, dvs armarna och benen. Beroende på var i halsryggen skadan sitter så har man varierande utbredning av förlamningen i armarna. Har man en skada på de övre tre halskotorna kan man inte andas själv och behöver andningshjälp med hjälp av en respirator. Om man har en skada på de nedre halskotorna så har man varierande muskelkraft kvar i armarna och kan i bästa fall klara sig själv utan hjälp. Graden av självständighet bestäms också av och om huruvida skadan är komplett eller inkomplett.

Para är grekiska och betyder två. En paraplegiker har en skada som engagerar två extremiteter, dvs benen, och har då all muskulatur och sensorik intakt i armarna och många gånger i större delen av bålen. En person med paraplegi har alla förutsättningar att leva ett självständigt liv.

Komplett eller inkomplett skada

Man skiljer på komplett och inkomplett ryggmärgsskada beroende på hur mycket restfunktion som finns kvar av ryggmärgen. Andelen inkompletta skador är i ständigt ökande, delvis tack vare bättre säkerhetsutrustning såsom airbags och ryggskydd samt ett bättre akut omhändertagande.

Ryggmärgsbråck – en medfödd ryggmärgsskada

Ryggmärgsbråck är en medfödd ryggmärgsskada. Skadan uppstår under graviditetens fyra första veckor. I bråckområdet är ryggraden och ryggmärgen skadade. Symptomen är motoriska och sensoriska funktionsnedsättningar som i olika grad leder till förlamningar och känselbortfall nedanför skadenivån. De flesta har även en störd nervfunktion av urinblåsa och tarm.

Kognitiva funktionsnedsättningar kan förekomma, det kan medföra mer eller mindre uttalade problem med bland annat initiativ- och planeringsförmåga. Minnesproblem och svårighet med simultankapacitet kan förekomma. Den här gruppen personer är i stadigt minskande och idag föds det ca 10 barn per år i Sverige med ryggmärgsbråck.

Förväntad funktion och aktivitetsförmåga för personer med ryggmärgsskada relaterad till skadenivå

Detta ger en grov överblick vilken aktivitetsförmåga en person med respektive skadenivå kan förvänta sig. I överblicken utgår vi från en genomsnittsperson med en komplett skada. Det finns dock stora individuella skillnader. Faktorer som kan bidra till att man inte uppnår dessa kan vara uttalad spasticitet,  kontrakturer, smärtor, övervikt, ålder och/eller andra fysiska eller psykiska besvär. Däremot kan unga personer med viga leder uppnå mera. Även vad det gäller hjälpmedel finns det stora skillnader.

 

Tryck på pilarna vid sidorna för att bläddra till aktuell skadenivå.

Skadenivå C1-3

Bibehållen muskelfunktion: Nackmuskulatur. Behov av ventilator!

Förflyttning: Kan köra elektrisk rullstol med specialanpassningar. Hjälp vid alla överflyttningar (personlyft)

Kommunikation: Kan delvis styra dator, telefon och omgivningskontroll.
En omgivningskontroll är ett hjälpmedel med vilket man själv kan styra saker som att t.ex. tända och släcka lampor, titta på TV och lyssna på musik, ändra sitt- eller liggställning, släppa in besökare och mycket mer.

Personlig vård: Hjälp med allt

Hushåll: Hjälp med allt

Personlig assistans/hjälp: Behov av personlig assistans

Hjälpmedel: Ventilator, elektrisk rullstol, manuell rullstol, hygienstol, personlyft och omgivningskontroll.

Skadenivå C4

Bibehållen muskelfunktion: Nack- och del av skuldermuskulatur (övre trapecius), ev. lyfta på axlar,  andningsmuskel (diafragma)

Förflyttning: Kan köra elektrisk rullstol med specialanpassningar. Hjälp vid alla förflyttningar (personlyft)

Kommunikation: Kan delvis styra dator, telefon och omgivningskontroll.
En omgivningskontroll är ett hjälpmedel med vilket man själv kan styra saker som att t.ex. tända och släcka lampor, titta på TV och lyssna på musik, ändra sitt- eller liggställning, släppa in besökare och mycket mer.

Personlig vård: Hjälp med allt

Hushåll: Hjälp med allt

Personlig assistans/hjälp: Behov av personlig assistans

Hjälpmedel: Elektrisk rullstol, manuell rullstol, hygienstol, personlyft och omgivningskontroll

Skadenivå C5

Bibehållen muskelfunktion: Delar av skuldermuskulatur (deltadoideus), armbågsböjare (biceps), ingen greppfunktion.

Förflyttning: Kan köra elektrisk rullstol med handkontroll, kör manuell rullstol kortare sträckor inomhus med hjälpmedel, kör bil med anpassningar, hjälp med alla förflyttningar (personlyft/glidbräda).

Kommunikation: Skriva för hand med hjälpmedel, kan styra dator, telefon med omgivningskontroll.
Omgivningskontroll är ett hjälpmedel med vilket man själv kan styra saker som att t.ex. tända och släcka lampor, titta på TV och lyssna på musik, ändra sitt- eller liggställning, släppa in besökare och mycket mer.

Personlig vård: Kan äta (hjälp med att skära mat), borsta tänderna, raka/sminka sig med hjälpmedel, använda kateter med hjälpmedel

Hushåll: Hjälp med allt

Personlig assistans/hjälp: Behov av personlig assistans

Hjälpmedel: Elektrisk rullstol, manuell rullstol, hygienstol, personlyft/glidbräda, omgivningskontroll, handledsstöd, universalband

Skadenivå C6

Bibehållen muskelfunktion: All skuldermuskulatur, handledssträckare (extensor carpi radialis), passiv greppfunktion.

Förflyttning: Kan köra rullstol inomhus och bil (med anpassningar), klarar de flesta överflyttningar i samma nivå med glidbräda självständigt eller med viss hjälp

Kommunikation: Kan styra dator och telefon med hjälpmedel

Personlig vård: Kan äta (ev. hjälp att skära mat), övre hygien, kan tappa sig, delvis påklädning och dusch med hjälpmedel

Hushåll: Klarar viss enkel matlagning, för övrigt hjälp med allt

Personlig assistans/hjälp: Behov av personlig assistans eller hemtjänst.

Hjälpmedel: Manuell rullstol, hygienstol eller duschpall och toalettarmstöd

Skadenivå C7

Bibehållen muskelfunktion: Armbågssträckare (triceps), handledsböjare (flexor carpi), delar av fingersträckare (extensor dig. longus), greppfunktion.

Förflyttning: Kan köra rullstol och bil (med anpassningar), klarar överflyttningar.

Kommunikation: 

Personlig vård: Klarar sig för det mesta självständigt

Hushåll: Kan laga mat, delvis tvätta, hjälp med städning och inköp

Personlig assistans/hjälp: Behov av hemtjänst

Hjälpmedel: Manuell rullstol, hygienstol eller duschpall och toalettarmstöd

Skadenivå C8/Th1

Bibehållen muskelfunktion: Fingerfunktion (fingerböjare), greppfunktion och delvis finmotorik.

Förflyttning: 
Kan köra rullstol och bil (med anpassningar), klarar överflyttningar

Kommunikation: 

Personlig vård: Klarar sig för det mesta självständigt

Hushåll: Kan laga mat, delvis tvätta, hjälp med städning och inköp

Personlig assistans/hjälp: Behov av hemtjänst

Hjälpmedel: Manuell rullstol, hygienstol eller duschpall och toalettarmstöd

Skadenivå Th1-Th6

Bibehållen muskelfunktion: Delar av bålmuskulatur, nedsatt bålbalans, full handfunktion.

Förflyttning: Kan köra rullstol och bil (med anpassningar), klarar överflyttningar.

Kommunikation: 

Personlig vård: Klarar sig självständigt

Hushåll: Klarar sig för det mesta självständigt

Personlig assistans/hjälp: Ev. behov av hemtjänst eller städhjälp

Hjälpmedel: Manuell rullstol, hygienstol eller duschpall och toalettarmstöd

Skadenivå Th7-Th12

Bibehållen muskelfunktion: Bålmuskulatur, bättre bålbalans

Förflyttning: Kan köra rullstol och bil (med anpassningar), klarar överflyttningar

Kommunikation: 

Personlig vård: Klarar sig självständigt

Hushåll: Klarar sig självständigt

Personlig assistans/hjälp: Ev. behov av hemtjänst eller städhjälp

Hjälpmedel: Manuell rullstol, hygienstol eller duschpall och toalettarmstöd

Skadenivå L1-S5

Bibehållen muskelfunktion: Benmuskaulatur, (höftböjare, knästräckare, …)

Förflyttning: Begränsad gångfunktion med hjälpmedel, kan köra rullstol och bil (med anpassningar), klarar överflyttningar.

Kommunikation: 

Personlig vård: Klarar sig självständigt

Hushåll: Klarar sig självständigt

Personlig assistans/hjälp:

Hjälpmedel: Manuell rullstol, duschpall

Författare: Claes Hultling,
Leg läk, Docent
Datum: 2017-04-05

forskningsbloggen kan du läsa mer om vad som är på gång.

”Antalet  förvärvade traumatiska ryggmärgsskador har varit relativt konstant de senaste 40 åren och är ca 150 nya fall per år i Sverige. Ungefär lika många personer drabbas av en icke-traumatisk ryggmärgsskada. I Sverige lever knappt 6 000 personer med en ryggmärgsskada”.

Föreläsning ”Vad är en ryggmärgsskada?”

Rikard Levi, professor i rehabiliteringsmedicin i Linköping

Share This