”BARNEN KALLAR
MIG RULLSTOLSMANNEN”

Jesper kommer från Kristianstad men bor numera i ett hus med sin familj i Bjursås. De har nära till naturen, vilket är viktigt för Jesper då han alltid älskat friluftsliv. Han arbetar som fritidsledare för barn och ungdomar och spelar rullstolsbasket.

När Jesper var 23 år gammal var han en aktiv kille som spelade fotboll och tyckte om att åka snowboard. I november samma år bröt han ryggen i en fallolycka och fick en komplett ryggmärgsskada från bröstkotan Th 9. ”Jag minns inte olyckan, jag blev medvetslös. Den första tiden var jättetung. Jag klarade inte av någonting själv. Det handlade enbart om att läka. Jag visste inte hur det skulle bli eller vad det innebar att få en ryggmärgsskada.”

Familjen var ett stort stöd för Jesper och han ville inte minst för deras skull kämpa sig igenom den svåra tiden. ”Det var så många som stöttade mig, så jag kände att det här måste jag fan fixa. Jag måste ta tag i det här själv och försöka göra det bästa av situationen. Om inte för mig själv så för min familjs skull.”

Jesper jobbade som snickare och byggnadsarbetare innan olyckan och tänkte att han ville fortsätta med något liknande även efter skadan. ”Jag var ganska bestämd i början: jag skulle fortsätta med snickeriet på något sätt. De föreslog att jag exempelvis kunde bli arbetsledare och jobba mer administrativt, med ritningar, beställningar och annat. Men jag kände att jag inte ville jobba med kontorsdelen i branschen.”

Jesper fick komma hem efter ett halvår på sjukhus och rehabiliteringscenter. Han var fortsatt sjukskriven och fokuserade på att träna och bli så självständig som möjligt. Första sommaren efter olyckan åkte Jesper på ett ryggmärgsskadeläger på Bosön i Stockholm, som RG Aktiv Rehabilitering anordnade. Det blev en totalvändning för honom. ”Där träffade jag människor som var i samma situation som jag och fick se att mycket fortfarande var möjligt att göra. Man fick pröva på alla möjliga olika sporter och det triggade mig där och då till att göra hur mycket som helst. Jag ville göra allt som jag hade kunnat göra före olyckan. Vilket jag faktiskt kan, fast på ett annat sätt.”

Efter sjukskrivningen gick Jesper en ettårig möbelsnickarutbildning. Han skrevs in på arbetsförmedlingen och berättade om sina målsättningar med arbetslivet. ”Jag fick en ståstol av kommunen och alla arbetsuppgifter och moment funkade väldigt bra. Under den perioden kände jag att det här kan jag faktiskt jobba med.”

Jesper upplever att han fick ett bra bemötande på arbetsförmedlingen, men när han började söka jobb blev det annat ljud i skällan. ”Jag sökte jobb på olika snickerifirmor, men de ansåg att det inte skulle vara möjligt med tunga lyft och så vidare. Jag talade om att jag satt i rullstol redan vid jobbansökan och fick sedan ett väldigt svalt mottagande. Jag insåg att det trots allt inte skulle fungera att jobba som möbelsnickare rent praktiskt. Utbildningen i sig var bra i alla fall och jag blev duktig på det också.”

Parallellt med utbildningen började Jesper spela rullstolsbasket. Han har deltagit i ett landslagsmästerskap och siktar på en fortsatt karriär inom rullstolsbasket. ”Basketen har hjälpt mig att må bra i vardagen. Den är, liksom fotbollen, en lagsport som jag fastnade för.”

Jesper jobbade på ett sommarläger för personer med ryggmärgsskada i Valjeviken, som RG Aktiv Rehabilitering anordnade. Det tyckte han var givande så han bestämde sig för att gå en tvåårig fritidsledarutbildning med friluftsliv som inriktning. ”Det var jätteroligt! Vi åkte på många resor, kanothajker och vandringshajker. Vi hittade lösningar som gjorde att jag kunde vara med på allt. Vi var bland annat runt Kebnekaiseområdet där det finns många fina fungerande vandringsleder och sedan åkte vi helikopter upp till toppen av Kebnekaise.”

Idag arbetar Jesper som fritidsledare och pedagog för en förskoleklass. ”Jag trivs jättebra med det. Barn är härliga och rakt på sak och frågvisa. De tycker att det är lite häftigt med rullstol. Jag blir kallad för rullstolsmannen.”

Jesper träffade sin fru Carolina via en nätdejtingsida. ”Precis när vi träffades hade jag ett trycksår, så det tre första månaderna var jag sängliggande. Att hon stannade kvar då var ju helt galet.” Jesper och Carolina bestämde sig sedan för att skaffa barn tillsammans. ”Vi är lyckligt lottade eftersom det gick på första försöket med hjälp av IVF. De utförde elektrostimulering på mig för att få fram spermier. Carolina fick hormoner för att producera fler ägg, som sedan injicerades och planterades in i henne. Det finns även tre syskon kvar i frysen.”

”Det kändes magiskt och overkligt när Bernhard kom. Jag såg mig själv i honom och tänkte att det är nu livet börjar. Jag vill visa vår son världen och lära honom allt jag kan.”

Jespers råd till nyskadade:
”Se möjligheterna och inte begränsningarna! Det kanske låter klyschigt, men det är verkligen så. Lyft det som är roligt och det som faktiskt går att göra. Var inte rädd att testa dig fram. Det bästa med en ryggmärgsskada är att det alltid blir bättre – från att allt känns hopplöst till att man faktiskt tar sig upp igen!”

Läs fler personporträtt!